plugghast

Det finns en stor fråga som förmodligen aldrig kommer att kunna besvaras, som många människor har funderat och reflekterat över och som det har skapats mycket tankar kring. Frågan är huruvida William Shakespeare skrev sina egna verk eller inte, och om han kanske hade hjälp från någon annan att skriva sina verk. Varför dessa spekulationer har uppstått är därför att Shakespeare verkade veta så väldigt detaljerat om situationen i andra länder trots att han inte rest mycket. Det verkar ju vara en omöjlighet. Man har inte hittat något manuskript som varit skriven med Shakespeares handstil och han nämnde heller inte någonting om pjäserna i sitt testamente. Det tycker jag verkar mycket underligt. Enligt min mening är det nästan en självklarhet att man nämner sina pjäser i sitt testamente, för det är väl någonting man vill att folk ska veta om.

     Folk har delats in i två "grupper". Stratfordianerna anser att Shakespeare författat dessa verk och anti-stratfordianerna ifrågasätter detta. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro. Jag har

inte ens hört att det råder stor osäkerhet på om Shakespeare skrev sina verk eller inte och är därför inte speciellt insatt i den stora författarfrågan. Men det låter ju oerhört konstigt att han kunde så pass mycket som han faktiskt kunde när man läser hans pjäser. Å andra sidan kan han ha haft mycket bra kontakter som delat med sig av sin kunskap. Eller var Shakespeare helt enkelt ett geni? Dessa frågor är väldigt intressanta tycker jag och därför är det synd att man förmodligen aldrig kommer att få veta den egentliga sanningen bakom dessa spekulationer.

     Det är många uppgifter om William Shakespeares liv som är väldigt osäkra men man har kunnat säkerställa en del fakta om honom genom arkiv. Han föddes troligen den 23 april 1564 i Stratford-upon-Avon i Warwickshire. Han var en engelsk dramatiker, poet och skådespelare och har skrivit oerhörda verk som har kommit att bli mycket omtyckta av eftervärlden. Hans moder Mary Arden tillhörde katolsk släkt och hans fader John Shakespeare var handskmakare och fastighetsägare. Man tror att Shakespeare också var katolik precis som sin moder men detta var inte accepterat under den tiden utan då var det protestanterna som regerade. Han hade åtta syskon men två av dem dog under tidig ålder. Man tror att Shakespeare studerade vid Stratford grammar school och att han även fick sin kunskap i latin här. Enligt de uppgifter som hittats fick Shakespeare troligen en mycket kort utbildning. Förmodligen fick han avsluta sina studier vid elva års ålder eftersom framgången i hans faders affärer var oberäknelig. Jag tycker det verkar ha varit en mycket bra utbildning trots den korta tiden han studerade, med tanke på hur duktig Shakespeare var på att skriva hur oerhört bra dramer han skapade. Eller så kanske han bara helt enkelt var duktig och självlärd. En sak som är säker är att han var en fantastiskt bra författare och enormt skapande i sina pjäser.

     De fyra åren mellan 1578-1582 kallas för Shakespeares försvunna år. Ingen vet var han var eller vad han gjorde under de åren. Men det finns uppgifter som säger att han kan ha hållit till i Englands huvudstad, London. Dock är det inga säkra fakta. Det är mycket tråkigt att det finns så lite fakta om denne berömde författare som det har väckts ett så stort intresse kring. Personligen har jag lite svårt för gamla pjäser eftersom jag tycker de kan vara lite svårförstådda och man pratar på ett väldigt speciellt sätt, ofta i rim. Samtidigt tycker jag de har en fascinerande handling som man direkt fångas av.

     Den 27 november 1582 utfärdades ett äktenskapsbevis mellan William Shakespeare och åtta år äldre Anne Hathaway som senare fick tre barn tillsammans. Shakespeare började som skådespelare 1580 och började även då författa egna verk. 1590 hade han blivit en mycket stor och förmögen dramatiker i England. Teaterkretsarna drabbades hårt av pesten under hans första år i London och han miste då sin ende son, Hamnet och sin ena syster. Detta var något som Shakespeare tog väldigt hårt på och det påverkade nog honom mycket.

     Man vet inte med säkerhet hur det kom sig att Shakespeare började med teater. Resande teatergrupper besökte hans hemstad och det är möjligt att han kanske då fick upp ögonen för teater. Men det är som sagt oklart.

     Shakespeares sista år tillbringade han i sin hemstad som han aldrig hade flyttat från. Han avled på New Place år 1616 och begravdes i Heliga Trefaldighetens kyrka där han också döptes som barn. På sin gravsten finns en strof ingraverad som man tror att han skrivit själv.

                        "Good friend for Jesus sake forbeare,

                         To dig the dust enclosed here.

                         Blessed be the man that spares these stones,

                         And cursed be he that moves my bones."

Shakespeare författade 38 dramer under sitt liv. Romeo och Julia och Hamlet är två tragedier som blivit mycket berömda. Förvillelser är ett exempel på en komedi skriven av Shakespeare. Han skrev även s.k. krönikespel och Henrik VI är ett ypperligt exempel på ett sådant.

     Hamlet kom ut år 1603 och är en tragedi som handlar om Hamlet, prins av Danmark. När han får reda på att hans farbror mördat hans far så blir Hamlet hämndlysten. Han känner ett så fruktansvärt stort hat mot sin farbror som mördat sin bror, sitt eget kött och blod, bara för att få gifta sig med Hamlets mor och bli kung. Det kan man ju mycket väl förstå hur han måste känna sig. Det måste vara helt fruktansvärt. Vem som helst skulle känna hat över en sådan sak. Hamlet är en väldigt djup person som funderar mycket över livet och varför vi lever. Hamlet personligen tycker att livet är plågsamt och funderar till och med på att ta sitt liv många gånger. Att ta sitt liv betraktades på den tiden som syndigt. "Att vara eller inte vara" är en omtalad monolog där Shakespeare tänker och funderar över varför man inte tar livet av sig när det är så besvärligt att leva. Han verkar vara en djupt sorgsen och deprimerad person som inte alls ser någon mening med livet. Det är också djupt förståeligt med tanke på att han mist sin far och att det var hans egen farbror, hans egna kött och blod, som dödade honom.

     Tragedin Hamlet har det idag gjorts flera moderniserade versioner av. Den är en s.k. "tidlös" berättelse liksom alla andra av Shakespeares dramer. Med tidlös menas att pjäserna kan utspela sig i modern miljö och skådespelarna kan bära moderna kläder utan att själva budskapet med pjäsen förstörs. Anledningen till att Shakespeares pjäser blivit tidlösa tror jag är för att människor helt enkelt känner igen sig i dramernas handling. För att ta ett exempel så känner troligtvis alla igen sig i unge Hamlets mänskliga drag, hans hat mot farbrodern för det oförglömliga han har gjort och funderingarna han har över meningen med livet och över döden. Detta är funderingar som återkommer om och om igen i tiden, som existerade i lika hög grad för tvåtusen år sedan som nu.

     Romeo och Julia är en kärlekstragedi som troligen sattes upp år 1594. Det är en oerhört sorglig men framför allt tragisk kärlekshistoria om det unga paret som tvingas smyga med sin kärlek eftersom deras släkter är i fejd med varandra. Det är verkligen äkta kärlek mellan Romeo och Julia och de är villiga att göra vad som helst för att få vara med varandra. Julia önskar så oerhört mycket att Romeo inte tillhörde fiendefamiljen Montague så deras kärlek till varandra inte behövde vara förbjuden.

     Det finns en scen i denna tragedi som har blivit mycket omtalad och det är den berömde balkongscenen som inträffar efter de precis träffats första gången på en bal. Julia står ute på balkongen och pratar för sig själv om hur hemskt det är att hon och Romeo tillhör fiendefamiljer. Samtidigt som Julia står där på balkongen och pratar för sig själv så har Romeo smugit sig in i trädgården och står nedanför och lyssnar på henne. Berättelsen slutar med att de båda tar sitt liv för varandra. Romeo misstar Julia för att vara död, när hon egentligen bara spelar död. Eftersom han inte klarar att leva utan henne begår han självmord. Strax efter vaknar Julia upp och blir förskräckt över att se sin älskade Romeo död. Hon tar då sitt eget liv. Jag tycker detta är en så tragisk men samtidigt oerhört vacker berättelse, därför den bekräftar kärlekens väldiga styrka. Kärleken har en sådan makt i denna berättelse, att två individer tar sina egna liv för varandra, i kärlekens tecken. Jag berörs sannerligen av kärlekshistorian om Romeo och Julia, och det är en berättelse som de allra flesta kan känna igen sig i. Kärleken är det värdefullaste vi har här i livet, om det så är kärleken för en förälder, ett syskon, sin pojk-/flickvän eller någon annan närstående. Romeo och Julia är en makalös berättelse och min absoluta favorit bland de verk av Shakespeare som jag har läst. Kärleken övervinner allt!

Källförteckning:

http://www.william-shakespeare.info/

http://sv.wikipedia.org/wiki/William_Shakespeare

http://en.wikipedia.org/wiki/William_Shakespeare

Bonniers Svenska Spår