plugghast

Vad är en romantisk text?

Romantikerna var otroligt engagerade i att visa mäktiga känslor inom konsten och litteraturen. Kraftiga känslor visades i form av skräck, längtan, kärlek och ensamhet på en väldigt intensiv nivå. Känslor och fantasi hyllades som aldrig förr. Man började ofta inkludera övernaturliga gestalter och övernaturlig kraft, såsom änglar, älvor och magi, i poesin och konsten. Detta var något alldeles nytt inom litteraturens värld och hade aldrig tidigare brukats i så stor utsträckning. Romantikerna drömde sig bort till platser bortom det naturliga. De ville helt enkelt fly från verkligheten och det tidigare omtalade sunda förnuftet, som upplysningstiden hade präglats av. Allting som räknades som naturligt ägde en själ och var levande. Själen var av stort intresse, då den intresserade en romantiker mer än kroppen. Människans dubbla sidor, den goda och den onda, ansågs viktiga att känna till under romantiken. Man började i skrift ta fram den himmelska sidan och nattsidan, som de kallades. I romantiska berättelser förekommer det ofta att människor förvandlas till varulvar, demoner och andra rysarfigurer, när nattsidan tar över. När en människa blir kär så förvandlas hon av kärlekens magiska kraft. Hon börjar se saker som hon inte tidigare gjort, det gudomliga i naturen.

     Om man tittar på olika romantiska texter och romantisk poesi så framkommer alla känslor tydligt och klart. Jag tycker att författarna från romantiken förmedlar sina känslor på ett väldigt gripande sätt. De låter känslorna flöda och därmed är det inte så svårt att tyda vad en romantisk text i stora drag handlar om, om den så innehåller lyckliga eller skräckinjagande känslor. Romantiska texter handlar många gånger om verklighetsflykt. En romantiker vill inte befatta sig med livet han gavs och heller inte världen han lever i. Många gånger längtar han bort till en annan plats, tid eller värld, till ett bättre ställe. Kanske till en någon ensam och vacker plats, där han kan få vara ifred med sina djupa tankar och filosofier. En romantiker kan till och med ta till droger bara för att få känna den efterlängtade känslan av frihet och verklighetsflykt. Det är även mycket naturligt och övernaturligt inblandat i en romantikers text och han vill gärna vara fri från regler som inkräktar på friheten. Han vill vara ett med den natur som är orörd av människan, fri från allting som binder honom till något och bara sjunka in i sina tankar.
     Amanda är en dikt skriven av Erik Johan Stagnelius. Det är en typisk romantisk text och jag tycker det är en oerhört bra och välskriven text som väcker många blandade känslor hos mig. Den innehåller en mängd glada känslor, men även känslor av trånad och längtan. Jag anar också en liten sorgsen känsla i den sista versen. Det är mycket natur inblandat i texten och Stagnelius talar verkligen om hur levande naturen är för honom. Denna Amanda uppenbarar sig för honom i blommorna och i solen. Han hör, ser och känner henne och vet att hon är närvarande.
     Under 1800-talet så började författare att skriva om dåliga och hemska sidor hos människan. Den rysliga berättelsen om Frankenstein gavs 1818 ut av Mary Shelley och 1843 publicerades Den svarta katten som är skriven av Edgar Allan Poe. Dessa två rysarberättelser är två historier som är typiska för litteraturens skräckromantiska värld som under denna tid inträdde. Frankenstein är den ruggiga berättelsen om en vetenskapsman, Victor Frankenstein, som bygger en kropp av likdelar och slutligen lyckas väcka monstret till liv. Victor flyr och gömmer sig tills monstret återigen dyker upp i hans liv. Monstret har försökt att närma sig människor men har blivit jagad bort pga. hans förskräckliga utseende. Nu vill varelsen hämnas genom att döda Victor Frankensteins närmaste vänner och familj. Frankenstein blir besatt av att finna monstret och allting sluter med att båda dör.

     Jag tycker att detta är en helt otrolig berättelse. Boken har jag inte läst men jag tror att jag har sett filmen för längesedan, för jag känner verkligen igen berättelsen om Frankenstein när jag läser korta utdrag på Internet. Någonting som fascinerar mig är att även om detta är skräckromantik så anar man ändå en mängd känslor i berättelsen. Denna varelse som ska vara så skräckinjagande och fruktansvärd har faktiskt känslor. Han försöker närma sig människor, antagligen för att han känner sig ensam, men ingen vill ju såklart ens prata med honom eftersom han ser ut som han gör. Man kan ju tänka sig själv hur man skulle reagera om ett stort "monster" närmade sig en. Jag skulle bara skrika rakt ut och springa iväg. Som sagt har jag inte läst boken, men som jag har uppfattat det så är denna varelse inte alls farlig egentligen. Han har inte bett om att få leva och se ut som han gör. Det enda han vill är att få lite vänner, eller åtminstone någon att prata med. Men eftersom alla springer iväg så känner han sig såklart otroligt ensam och misslyckad. Det är därför han börjar bygga upp ett hat mot sin skapare och bestämmer sig för att döda alla han håller kär. Det gillar ju såklart inte vetenskapsmannen och därför söker han upp varelsen och allting slutar som sagt med att båda mister livet. Det är en väldigt känslofylld historia med ett bra budskap, och jag gillar handlingen skarpt.

     Den svarta katten är en faslig berättelse som handlar om en mans fruktansvärda alkoholmissbruk. Han är så fast i spriten som gör att han bygger upp ett hat mot hans djur och framför allt katten som han älskar så mycket. Det går så långt att han först sticker ut det ena ögat på katten och därefter dödar den. Sedan börjar han sakna sin svarta katt och hittar därför en ny, liknande katt som han tar med sig hem. Sakta börjar han bygga upp ett hat mot även denna katt. En kväll när han och hans fru är på väg ner i källaren så följer katten med. Han snubblar nästan över katten och blir vansinnig, tar fram yxan och precis när han är på väg att hugga katten stoppar hans fru honom. Han blir ännu mer vansinnig och det slutar med att han dödar sin fru. Efteråt beslutar han sig för att mura in henne i väggen, för han är säker på att ingen kommer att kunna hitta henne där. Ack så fel han hade. En dag kommer en skara poliser till hans hem för att leta efter den försvunna kvinnan. Det hela slutar med att det hörs ett kattskrik ifrån väggen och bakom väggen hittar poliserna liket med en katt på hennes huvud. Mannen hade lyckats mura in Den svarta katten.

     Detta är en ryslig historia med en riktigt otrevlig handling. Det är otäckt att tänka på hur mycket alkoholen kan påverka och styra ens liv. Denna man älskade ju verkligen sin katt, egentligen, men när spriten tog över så visste han inte alls vad han gjorde. Det är mycket känslor, som är typiskt för romantiska texter, inblandade i även denna text. Mannen är inte helt känslokall utan han känner ånger, saknad och även kärleksfulla känslor. Jag blev väldigt sugen på att läsa denna bok efter att ha läst det lilla textutdraget i boken. Den verkar vara riktigt bra.

En liten sammanfattning

Att läsa om romantiken har för mig varit jätteintressant, framför allt eftersom jag aldrig tidigare har läst om epoken, vilket medförde till att det blev ännu roligare och ännu mer intressant. Jag tycker själv att jag har fått en bra inblick i romantiken och också skräckromantikens värld. Jag har analyserat både texter och dikter på mitt bästa sätt och jag tycker att jag har förstått dem bra. Romantiken är en härlig värld fylld av känslor och harmoni men också skräckinjagande känslor. Edgar Allan Poe, som har skrivit Den svarta katten, var en man som skrev just om dessa otäcka känslor. Han förde fram människans onda krafter och dåliga sidor på ett riktigt ruskigt sätt. Det var ett speciellt tema att arbeta med, och också mycket lärorikt.